Politiskt kannstöperi

DN Opinion har på hemsidan listat de 10 viktigaste frågorna inför valet, och man får väl förmoda att DN:s ledarskribenter även anser att det kommande valets viktigaste fråga är en av dessa. Intressant nog så är inte arbetsmarknadspolitiken med som enskild punkt. Socialdemokraterna har tydligt nischat in sig i denna fråga och hoppas få ställa Alliansens till svars för arbetslösheten på samma sätt som de konfronterades med frågan 2006. Nu är jag förvisso övertygad om att även 2010 års val kommer handla om ekonomi, men däremot är jag inte helt säker på att det kommer handla om någon speciell inriktning så som jobbpolitik, skattepolitik, företagsklimat mm. Snarare tror jag frågan kommer att kopplas ihop med regeringsfähigheten i största allmänhet. Åtminstone hade detta varit det jag primärt hade skjutit in mig på ifall jag varit borgerlig valstrateg. Media hade nog snabbt hakat på denna inriktning och därmed hade många socialdemokratiska partistrategers drömmar om andra debattämnen grusats, för är det något som politiska journalister verkligen går i gång på så är det KONFLIKTER.

Egentligen är konfliktagendan redan satt pga medias besatthet av Sverigedemokraternas eventuella intåg i Sveriges riksdag. Nu gäller det förvisso för de borgerliga att slussa in debatten på rätt konflikt, nämligen Mona Sahlins svaga ställning, möjligheten att vi får en f.d.(?) kommunist som eventuella finansminister samt den ganska uttalade splittringen inom vänsterkartellen. Att vi möjligen också får en miljöpartist som försvarsminister tror jag dock spelar mindre roll i sammanhanget, då regeringen redan anammat deras försvarspolitik och omsatt den i verkligheten, ty Sverige ska försvaras med kålrötter och hackor.

Nu finns det förvisso ett orosmoln och det är det faktum att de som starkast opponerar sig mot ett samarbete mellan Socialdemokraterna och en "trist kommunist"-är de äldre-och de tenderar redan idag till att rösta på Alliansen. Dessvärre är dagens ungdomar för lata för att ta reda på vad Vänsterpartiet står för- och än mindre att dra upp byxorna över arslet- men en del fördelar har de:

1. Ungdomar är påfallande radikala-vilket kommer gynna Sverigedemokraterna samt Piratpartiet-på vänsterns bekostnad.
2. De tenderar till att röstskolka.

Frågor som infinner sig är huruvida Alliansen kommer att spela ut "invandrarkortet" och på det sättet eliminera Sverigedemokraterna? Eller kommer Socialdemokraterna söka passivt stöd av Sverigedemokraterna och fälla en borgerlig regering(obs en svenska regering behöver enligt grundlagen ej avgå efter ett val)? Kommer Sverigedemokraterna ens in? Kan verkligen Mona Sahlin leda en regering med så pass aparta samarbetspartners? Eller kommer Alliansen ifall väljarstödet krymper att flörta med Miljöpartiet? Ja, nästa års val kommer att handla om konflikt. Och i en konfliktfylld värld, väljer väljarna stabilitet, trygghet och regeringsfähighet, m a o man väljer Alliansen.

Medicinskt förmynderi

I dagens Barometern lägger läkaren Dan Johannesson ut texten kring det kontroversiella beslutet som ortopedkliniken fattat, där rökare kan förvägras operation ifall de ej är rökfria två månader innan ingreppet. Det första som slår en är det von-obenperspektiv han har i synen på de som inte delar hans åsikter. Formuleringar så som "primitiva reaktioner", "spontana och okunniga åsiker" och "pajkastning och enkla köksbordsdebatter" löper som en röd tråd i hela artikeln. Knappast seriöst, Johannesson. Det finns ingen anledning att ifrågasätta Johannessons kompetens som läkare, tvärt om anses han vara en mycket duglig sådan, men i denna fråga agerar han mer som politiker än som läkare. Hälso- och sjukvårdslagen talar om att personalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Hur ortopedklinikens hemkörda regler stämmer överens med detta kan man starkt ifrågasätta, speciellt mot bakgrund av att han fått kritik från egna kollegor. Inte heller landstingen emellan råder det konsensusuppfattning i denna fråga. Dessutom talar hälso- och sjukvårdslagen om att behandling ska bygga på frivillighet. Var den frivilligheten tar vägen ifall Johannesson får bestämma kan man också undra över. Det är mycket möjligt att Johannesson har rätt när han hävdar att rökning ska ses som vilken annan riskfaktor som helst och något man måste förhålla sig till inför en planerad operation. Men den diskussionen måste han föra inom sitt skrå och inte omsätta lokalt, för för det som är en medicinsk sanning kan det rimligtvis inte råda några gränser. Nu skymtar emellertid andra och mindre lovvärda skäl än enbart omtanke om den rökande patienten igenom i Johannessons argumentation, för det är snarare rökningens samhällsekonomiska kostnader som ligger till grund för hans ställningstagande. Men hur resurserna ska användas är en politisk fråga och knappast en medicinsk.

Eufemism

I helgen har ett antal ungdomar ifrån vänsterextrema AFA gripits av polisen för bland annat misshandel och försök till mordbrand. Dessa blyga violer benämner Sveriges Television som "aktivister". Andra extrema rörelser har nu hört av sig till SVT och önskar även de få något puttinuttigt epitet. SVT, den fria televisionens bastion, låter därför meddela att nynazister i fortsättningen ska benämnas "lägerentusiaster" och vänsterpartister hädanefter kommer att kallas "enpartistatsnostalgiker".